Tack!

Jag har inte varit på så många bröllop i mitt liv. I ärlighetens namn har jag rentav varit rätt ointresserad av denna urgamla tradition. Vet inte varför jag blivit sådan, men gamla traditionella ritualer är liksom bara inte min grej. Om det är en tillställning man blir bjuden på och kanske får en kopp kaffe och till och med ett glas vin om man har tur, då går jag gladeligen dit och trivs. Men jag själv - förblir otraditionell.

Tills nu. Och nej, den långe mannen har inte friat och inte jag heller. Men det där med att gå på bröllop är banne mig ingen dum idé! Kanske beror min ändrade inställning på stigande ålder, mitt föräldraskap, mognad, att brudparet är mina nära vänner eller på den strålande solen som sken över liten söt röd kyrka och en sammetsmjuk Göta Kanal.

Och nu har jag också förstått att bröllop inte bara handlar om att säga ja i kyrkan - O nej, så mycket engagemang det kräver! Och vad som är så fint är att brudparets beslut påverkar så många människors liv under en så lång tid - både före och efter bröllopet. Som jag har längtat och klurat och letat kläder och formulerat ord och våndats och glatts och pratat om denna förestående händelse och tillhörande möhippa. Och det måste ju så många andra gäster också gjort!

För att inte tala om vad själva ceremonin och festen efteråt gör med människor. Livet passerar revy, man tänker på det förflutna, på nuet, framtiden, vad som egentligen är viktigt i livet, på kärleken och vänskapen och allt det där.

Och efter festen är det nog många med mig som gått runt med ett fånigt leende och en varm själ, betraktandes alla ögonblicksbilder som fastnat på näthinnan, minns skratt och roligt prat, funderar på något klokt någon sa eller livsödet någon berättade om....kanske har lite ont i vader och armar efter dansen, tränger undan huvudvärk och trötthet till förmån för glada tacksamma tankar.

Det här med att sammanföra släkt med gamla och nya vänner, skapa möten, är ju en så fin handling i sig. Ja, det handlar liksom inte bara om kärleken mellan paret, vill jag hävda. Tänk att de lyckliga tu skapar minnen för livet hos alla gäster.... Det måste nästan vara den finaste gåvan man kan ge?